Version och aversion

De flesta av er är antagligen bekanta med begreppen introversion och extroversion som grundläggande karaktärsdrag. De fungerar som modeller för hur vi personligen uppfattar och interagerar med vår omvärld. Om man är inåtriktad eller utåtriktad, helt enkelt. Det ena utesluter i de flesta fall inte det andra.
Man kan visualisera sig ett spektrum, där polerna är introversion och extroversion. Ju längre mot extremerna man går ju glesare är förekomsten. De flesta befinner sig kring den mittersta delen av spektrumet, vad man kan kalla ambiversion (ambi=båda, både och). De är dock något mera beständiga i det ena draget, men skiftar beroende på omständigheter.
 
I vårt samhälle är det positivt om man naturligt har lättare till de extroverta karaktärsdragen, då de helt klart värderas. Egenskaper som "social","pratglad","framåt" och "effektiv i grupp och samarbete" anses som positiva och uppmuntras inom skolsystemet, arbetet och i sociala sammanhang överlag.
Däremot är "inåtvänd","tystlåten" och "effektiv i självständigt och ensamt arbete" inte lika eftertraktade drag. De är tvärtom, för det mesta negativt laddade i sådana sammanhang.
 
För ett tag sedan läste jag Susan Cains bok "Quiet: The power of introverts in a world that cant stop talking".
Jag rekommenderar den starkt för dig som vill öka din förståelse, för dig själv eller andra, oberoende var i spektrumet du anser dig vara belägen.
I boken hänvisar hon bl.a. till en undersökning som efter observation av extrovert och introvert beteende i djurriket bevisar att nästan undantagsfritt representeras ca 20% av populationerna av introverta karaktärsdrag, och motsvarande 80% uppvisar extroversion.
 
Jag kom där närmare ett svar på en fråga jag länge ställt mig själv.
Nämligen varför introversion inte är utgallrad av evolutionen? Vad utgör egenskapen för fördel i fråga om överlevnad?
Som förklaring till denna beständiga 20% av introversion bland flockdjur antogs bl.a. att de mera försiktiga, avvaktande djuren, högkänsliga för omgivningens stimuli, fungerar som en säkerhet för resten av gruppen.
De reagerar fortare på närmande fara och bidrar så till flockens överlevnad i stort.
Men rovdjur utgör här ingen fara för oss, och vi lever inte i samma utsträckning som flockdjur.
 
Det betonas relativt starkt att introversion inte är en styrka, inte en fördel för framgång.
Det är "fel" att vara tyst, blyg och hålla sig i periferin. Du är "fel" så.
Det är ett beteende som vill ses förändrat totalt under uppväxten för att möta det mera ideala, istället för att uppmuntra till egen insikt till utveckling och anpassning. Man känner sig tvungen att så drastiskt som möjligt förändras ifrån sig själv. Och det funkar inte i längden. Alltså att totalt försöka ersätta de mest basala dragen hos sig själv med något annat. För att som en starkt introvert person tvinga sig att leva ett extrovert liv är inte hållbart, det ger upphov till psykisk smärta och olycka.
 
Och jag vet, vi är minoriteten. Och jag är väl medveten om fördelarna och nödvändigheten med anpassning. Alla måste vi emellanåt för vår egen skull anpassa oss till omgivningens krav för att bemötas med acceptans, och uppskattning. Vi känner att vi snarare har vunnit än förlorat något.
Men offrar vi oss själva, kan vinsten aldrig kompensera på lång sikt.
 
Som introvert i en extrovert värld kan man sträva efter förändring i oändlighet, utan att någonsin känna sig bekväm. Man kan låta sig omformas skoningslöst av omgivningen.
Eller så kan man acceptera sin egen sanning och sträva efter att använda de egenskaper som uppfattas som "svagheter" som ens mest tydliga styrkor utåt.
"Tystlåten" blir till "bra lyssnare" och "förstående". "Ensam" blir till "självständig" och "självsäker". "Känslig" blir till en sällsam förmåga till empati.
För djup introspektion är något som är utmärkande för de introverta, och med den förmågan kan de hitta balans i sin utveckling, i sitt självförverkligande. Hitta balans i förhållandet mellan sig själv och sin omgivning.
Smutskasta inte något som kunde blivit så utmärkande vackert för just dig.
 
Det är så många fördelar samhället går miste om i sin begäran av total omvändning av de introverta.
De är i behov, precis som de extroverta, av en tillåtande omgivning för att utforska sin potential.
De skall inte behöva inhibera sig själva. För de är inte "fel". De är absolut "rätt" när de får den frihet de behöver till att blomma. Då tillför de samhället många fördelar, precis som alla andra.
 
Oavsett vilken version du är, skall du inte mötas med aversion.
Tack för mig!

Kommentarer
Postat av: mia

Läste allt nu ;)

Jättebra skrivet vännen!!

2014-05-05 @ 16:30:19
URL: http://gustafssonmia.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0